Årets julkort

Min förhoppning var att jag som vanligt skulle hinna scrappa egna julkort i år också. Innan jag fick barn trodde jag att de åt, låg o jollra lite och sedan sov massor. Detta stämmer inte, den lilla tid som jag har över går åt till att hålla hemmet i någorlunda skick. Marcus sover ofta bara ca 30 minuter åt gången på dagarna och då är det ingen ide att sätta sig ner och försöka skapa julkort.

Lösningen blev att vi beställde julkort med ett foto på lillskrutt. En enkel, snabb och inte så dyr lösning. Uppskattad verkar den också vara, då vi fått flera samtal från kortmottagare. Nästa år hoppas jag att jag åter igen hinner skapa egna julkort. Nedanstående foto använde vi till julkortet i år.



Igår var det första gången som jag lämnade Marcus en längre stund med pappa. Jag var på avtackningsfest för en arbetskamrat som ska sluta. Var borta i sex timmar och det var inga problem. Lillskrutt fick lite ersättning efter 4 timmar och sedan fick han mat av mig när jag kom hem. Jag trodde att det skulle vara jobbigare att vara borta från bebisen, men det gick bra. Jag ringde hem en gång för att fråga hur det gick och då hörde jag att han var ledsen i bakgrunden. Det hög till lite i hjärtat men jag bet ihop, pappa var ju där och kunde ta hand om honom. Det känns skönt att det gick så bra att lämna honom, nu kan jag göra det fler gånger utan problem. Tror det är bra både för mig och honom att vi är ifrån varandra ibland. Dessutom är det viktigt att pappa får egentid med sin son, utan att jag är i närheten och lägger mig i. :)

Nu ska vi ut på en långpromenad runt byn. Måste gå bort lite av alla de kalorier jag stoppade i mig igår. :)

Hörs senare!

8 veckor


Hej!

Herregud vad tiden går fort! Dagarna bara rusar iväg och ändå känns det inte som om jag gör speciellt mycket. Men det tar tid att ta hand om den lille pojken. Bara att ge han mat kan ibland ta en timme, medans det andra gånger går på 15 minuter. Han vill helst vara i famnen hela tiden, där trivs han bäst. Tyvärr blir jag så låst då och kan inte göra så mycket annat än att bära på honom. Det är iofs ganska mysigt också, men även frustrerande då man ofta inte hinner göra det man tänkt.

Det är helt underbart roligt att se hur lillskrutt utvecklas från vecka till vecka, det är först from vecka fem som det syns skillnad. Nu är han mycket roligare att umgås med, då han kan fästa blicken och le mot en. Koliken har gett med sig ganska mycket nu (tack vare magdroppar) och han har nästan helt slutat att skrika. Det är mer stånk och stön nu när han har kramper och ont. Det är så synd om honom när han har ont, jag önskar att smärtorna kunde vara i min mage istället.

Det blir bara ett kort inlägg denna gång. Vi ska alldeles strax åka in till Luleå och hälsa på tjejerna som är på scrapträff idag. Bjuder på lite bilder på lillskrutt.

Hörs snart igen!



2 dagar




5 dagar



2 veckor



1 månad


6 veckor



7 veckor



RSS 2.0